Löpning när den är som bäst.

Vad är ett bra löppass för er?

Själv kom jag på igår att för mig är det att springa i skogen på stigar. Parera vartenda fotsteg, flyga över rötter och känna att hela kroppen aktiveras. Riktigt härligt!

Jag fick den äran att hänga med ett par kompisar på ett skogspass i mörkret. Det var en markerad bana, så vi sprang efter reflex. Givetvis med pannlampa. Roligt.

Andra halvan innehöll ganska mycket grusväg, då tryckte de på och lade in en fartökning före vi varvade ner och joggade hem. Ca 11 kilometer. Bra pass och jag är bra återhämtad idag, vilket förvånar mig eftersom jag inte sprungit ett så hårt pass på länge.

De höll noga koll på sina respektive klockor. Klockan verkar vara löparnas allt.

Morgonträning för att få tid med Loveli.

Det är styvt att kliva upp kl 05.15 när klockan plingar. Men väl värt för att hinna träna när Loveli sover. Träna måste jag för att må bra och för att jag älskar det. Efter jobbet vill jag träffa Loveli och vara med henne de få timmar som är kvar av dagen. Tiden tillsammans är så underbar.

Jag kom på mig själv idag när jag cyklade hem från jobbet. Jag trampade på irriterande hårt på damcykeln. Det var obekvämt att ligga i så iförd kängor och en stel vinterjacka. Egentligen hade jag ingen tid att passa då pappisen är här och tar hand om Loveli när vi jobbar. Men jag kunde inte slå av på intensiteten för jag ville verkligen komma hem så snabbt jag kunde.

Jag längtar efter att få se och vara med Loveli varje dag. Hon utvecklad i en rasande takt och det är det mest spännande jag varit med om att följa hennes framsteg. Jag nyper mig i kinden för att förstå att jag får den äran att vara hennes mamma. Och jag är enormt glad över att få dela livet och känslan med hennes pappa Keith. Samtidigt så tacksam över hur många fina och kloka människor som är runt omkring henne och inspirerar henne till utveckling.

Älskade barn.

Lyx att se morgonen gry idag.

Alltså jag verkligen älskar att se en morgon gry.

Sån tur att det är söndag och att vi kunde skynda oss ut för att njuta av vackert väder och oslagbara vyer. Det är detta som är lyx. Närheten till naturen, vattnet och lugnet. Jag älskar Helmershus.

Morgon pass två dagar i rad.

För att få till cykling kör jag i ottan, det har jag berättat om förr. Den här veckan har det hittills blivit två pass. Jag var väldigt trött i benen igår medan det kändes lite bättre idag. Det kan vara helgpassen som sitter kvar. Lite hårdare och lite längre än jag har kört tidigare i höst. Det är en omställning för kroppen när man ska öka mängd och intensitet. 

Men visst är det tudelat att känna av träningen några dagar efter? Å ena sidan vill jag känna av att jag tagit i men å andra sidan vill jag vara stålmannen som inte alls känner av pass. Särskilt känsligt kan det vara om man cyklat ihop med vänner som påstår att de inte alls tyckte det var hårt. 

Hur som helst, på mina earlybirds är jag alltid själv och kan cykla efter min kapacitet utan stress. 

Idag var det lite mörkare än igår. Kan bero på att jag startade en halvtimme tidigare idag. 

Unik cykelhelg.

Det hände för ca tre veckor sedan och nu har det upprepats. Jag och Keith har cyklat tillsammans både lördag och söndag. Trevligt! Han är orättvist stark för att cykla så pass lite som han gör. Idag var Pelle och Putte med också och vissa stunder gick det hårt. Vi körde en del stigar där underlaget var blött och krävande och vissa grusvägar var tungtrampade pga fukten.

Det blev över tre timmar idag. Jag är inte i mitt livs form men den här helgen har det känts hyfsat normalt i kroppen. Imorgon ska jag vila från träning. Det mest ansträngande blir att flytta till nytt kontor. Under året jag var mammaledig har företaget växt så det har byggts ett nytt rum som jag ska få vara och arbeta i. Tre vita väggar, en glasvägg mot korridoren och inga fönster. Det krävs nog ngn. naturbild (cykelbild) där inne för att jag ska känna mig bekväm.

Vyn utöver Vidöstern var grå idag.

Höstlikt och härligt cykelväder idag igen även om det duggregnade. Det ges verkligen tillfälle att träna på att hantera cykeln i fukt när man cyklar i skogen så här års. Jag fick några släpp idag men höll mig kvar på hjul. Rötter, löv, stenar och även marken i sig är svinhala. Man får jobba med cykeln, lyfta framhjulet över hala partier och flytta kroppsvikten bakåt när det går nedförs. 

Efter passet bjöd Pelle på kaffe och smörgås. Det satt fint!

Cykling med Pelle och Keith.

Alltså den här helgen. Vilken start. Fredagsfys tidigt, en jobbdag och sedan hem vänta in vänner. Vi tog libanesisk hämtmat så det enda vi behövde tänka på var att tända ljus och ladda kaffebryggaren. Hur smidigt som helst. Lovelis äldsta bror, Isac, var en av tre sångare på Alla helgons gudstjänsten i Värnamo stadskyrka så vi avslutade kvällen med att höra en fantastisk konsert. Isac utmanade sig med att ta toner han inte tidigare gjort… Det blev iaf stående ovationer vilket inte är jättevanligt i en stadskyrka. Fint betyg till musikerna. Det är superspännande att få följa Isacs utveckling. Vill ni höra ett smakprov så finns det på mitt insta. 

Cykling med Pelle och Keith. 

Bortsett från en halvtimmes panikgråtstund inatt vid tre tiden sov Loveli till åtta. Jag vet inte varför hon vaknade och varför hon var ledsen, det är svårt att tolka en sådan liten själ ibland. Men idag finns inte ett spår av ledsamhet, skönt. 

Isac och Evelina hade hand om Loveli så jag och Keith kunde cykla tillsammans och även Pelle anslöt. Vi följde med Keith på en spännande runda med delvis nya vägar. Lite kuperat och väldigt blött i marken så på endel ställen tungcyklat. Och så Pelle som gillar att trycka på. Jag känner av passet i benen. Skönt. 

Vi hann prata en hel del också. Som jag har sagt tidigare, det är härligt att kunna träna och vara social samtidigt.

Det var riktigt grått väder men perfekt för cykling. Klarade oss från regn och ca 10 grader. 

Välbehövliga morgonpass för att få till pusslet.

05.20 uppstigning. Råkade väcka Loveli och Keith så jag bar upp välling, Lovelis ”Nina” (henne kanin som hon just nu är besatt av) och hoppas att de somnade om. Jag vill inte att hela familjen ska behöva ha mina galna tider. 

05.45 -1 grad och iväg på Earlybird -tre mils runda på MTB. 

06.00 lampfästet till styret går sönder, men det går ju cykla och hålla i lampan också. 

07.00 svänger in på bageriet och köper en färdigbredd fralla. Det är ju fredag. 

07.30 ombytt för kontorsarbete och redo att njuta av en stor kopp svart guld, fralla och ett kokt ägg. 

Löpning med vagn på min lediga dag.

Jag tycker verkligen att det är både roligt och mysigt att kunna träna ihop med Loveli. Dessutom kommer vi ut i dagsljus, vilket är en lyxvara nu med vintertid. Därför gör jag gärna ett löppass på onsdagar när jag är ledig från jobbet. Jag har inga måsten vad gäller fart eller distanser och vi stannar gärna till för att heja på änder, gunga gunga eller handla. Träning blir det ändå. 

Vädret spelar inte så stor roll. Tycker det är lätt att klä sig när det gäller löpning, man håller sig varm. Vi hade duggregn större delen av rundan igår. Det funkar även för Loveli som inte behöver oroa sig för att bli blöt, regnskyddet till vagnen är bra. 

Hon gillar som tur är att åka vagn och har inte varit ledsen många gånger när vi har varit ute. Väldigt ofta somnar hon, men igår var hon faktiskt vaken och roade sig med att kika på omgivningarna och människorna vi mötte. Nackdelen med att ha regnskyddet är att sikten ut blir sämre för barnet. Vad gäller möjligheten att se barnet från ”förarpositionen” är det väl dåligt. Man har minimal kontakt under turen, vilket är synd. Jag brukar springa jämsides och kolla till henne och växlar ett par ord, eller sjunger jag en sång (då gäller det att man är själv på vägarna). 

Även grå och regniga dagar kan vara fina!

Cykeln till jobbet.

Sju kilometer, ca 25 min enkel tur. Det är den bästa möjligheten till vardagsmotion och till på köpet en fin insats för miljön. 

Jag har ca 15 min med bil, så att ta cykel tar inte så mycket längre tid. Så om vädret och omständigheterna gör det möjligt kör jag damhojen. Det får inte vara för krångligt med mycket planerande med ombyte eller annat. 

Att det är bra för hjärnan med motion och utetid, det vet ni redan. 

Cyklig helg.

Så har helgen nästan passerat… bara lite soffhäng kvar sen så ska man vara fit for fight för en ny arbetsvecka. Jo då så att. 

Hm. Helgen har i vilket fall varit riktigt bra. Mycket tid med familjen och speciellt värdefullt att fått hänga med Loveli från morgon till kväll i två heldagar. Vi behöver det, både hon och jag. Det gör oss mer harmoniska. Ett år och två månader har vi varit tillsammans och även om man inte tror att det ska kunna bli underbarare än så här, så blir det det iallafall. Tusan vad fantastiskt det är att få vara Lovelis mamma. Roligt och spännnade och känslosamt. 

Jag cyklat lite grann också.

Två och en halv timme igår. Del av rundan ihop med Pelle och Johanna och delvis själv. Kul att ha sällskap och socialisera på cykeln. Passar mig bra att umgås på det trevliga viset. Och sedan en kaffe och fralla med Keith och Loveli som mötte upp efter. Enkelt och bra.  

Idag två timmar själv. Letade nya vägar och lyckades bara till viss del. Lite för många vägar som inte ledde mer än ut i en snårig skog eller på en mosse. Undrar många gånger varför vägar byggs när de ändå tar slut i ingenstans? 

Även om jag verkligen njuter av att vara ute och cykla i fint höstväder saknar jag den rätta gnistan. Kroppen är inte som den brukar, det var länge sedan jag kände mig pigg och alert. Väntar in bättre känsla…

Fredagskänslan.

Hela dagen kantades av fredagskänslor. Segt att komma upp på morgonen men när jag vaknade till och fattade att det var helg i sikte kändes det som ett rus som gick genom kroppen, väl på jobbet insåg jag att det var mycket som skulle göras före fredagsmyset. Och efter jobbet gällde det att orka sig genom fredagsfyset om än att det var ett kort löppass idag. Skyndade hem, parkerade bilen, sprang in och möttes av det bästa av det bästa -Lovelis leende och raska steg med armarna utsträckta till mig. Sedan äntligen fredagsmys med familjen på pizzerian som ägs av Europamästarinnan i pizzabakning (minns inte vilket år). Tröttmössa på tok för tidigt. Inte ens vaken till tionyheterna…

Låt lördagen bli längre och med mer cykel i sikte. 

Helgcykling.

En väldigt unik helg för oss. Vi har tränat två cykelpass tillsammans, jag och Keith alltså. Det medan Loveli varit med sin moffa och haft det mysigt. 

Gårdagen bjöd på hyfsat höstväder och vi passade på att vara ute ca 2,5 timme. Lite kyligt i början men vi höll oss varma med att cykla på i ett rasande tempo. Eller ja iallafall så pass att vi båda fick bita i mellan varven. 

Söndagsrundan.

För det första så fick jag sova hela natten, tack älskade unge för det. Jag tror att det står överst på min önskelista varje dag. Mer sömn hade gjort mig mer hel. Jag har sovit oregelbundet i ett år och två månader ganska exakt idag. 

Dagens pass blev inte i något vidare väder. Sju grader och regn blir så fruktansvärt kallt när man blir blöt och vinden kyler. Ändå har vi bra regnkläder.

Väl hemma är det minst 30 minuter för att ta hand om skiten också. Spola av cyklar, tvätta skor, hjälm och kläder. Det är dessutom helt omöjligt att ta av alla kläder utan att skita ner så en damsugning efter man duschat och tinat är måste. 

Men sedan är kaffet så där extra gott och värmande. Och känslan av att ha varit ute ger ro i själen. 

Vi var faktiskt ute i ännu värre väder senare. Keith grävde och körde grus och jag och pappa plockade trattkantareller. Jag har haft svamptur i år och har hittat kilovis med svamp. Mycket har jag gett bort. Det märks att många gläds över att få svamp.