Distanspass. 

Det känns nästan overkligt att planera cykelpasset så tidigt som möjligt för att vara hemma igen före solen står i senit och värmer som mest. Det är inte många veckor sedan man sköt på cykelpasset för att det skulle hinna bli några grader varmare. 

Distanspass

Jag kom iväg strax efter åtta. Då var det redan varmt. Körde på Trek Boone (cx) och planerade för att blanda lite grus och asfalt i ca tre timmar. Det var ett tag sedan jag körde distans och jag hade bestämt mig för att inte köra för hårt. Men när man inte är van vid varken värmen eller långpass blir det ändå krävande tids nog. Så jag var trött när jag kom hem. 

Rundan

  Eftersom den gamla banvallen ner till Vittaryd är någorlunda tillfixad ville jag prova att köra med crossen. Det funkade men visst blir det mer komfort med en MTB. Det är vissa partier med lite större sten där det är lätt att punka, jag borde haft slang och luftpatron med mig. 

Eftersom jag inte har monterat flaskställ så hade jag bara med en flaska, det är vad som får plats i ryggfickan. Efter olyckan har jag varit väldigt känslig för vätskeförlust, varför jag stannade till på Ica i Lagan och köpte en burk pepsi och en banan.   

Rundan fortsatte runt sjön i Dörarp och vidare förbi Toftaholm, grusväg till Nybygget, Tånnö och genom stan för att sedan hamna där jag började, i Helmershus. 

Komma igång 

Efter passet har jag varit trött. Men hoppas att det var vad jag behövde och hoppas att jag hinner återhämta mig lite tills imorgon. Då blir det cykling på Isaberg samtidigt som Keith och ett gäng från Gnosjö FK ska resa tält inför SM. 

Hårt pass med Värnamo MTB.


Röd som ett stoppljus. Det är väl så det ska vara efter ett cykelpass på sommaren?

Tränade med Värnamo MTB.

Det började redan på Facebook. Trissas om hårdkörning. Och Mattias satte ribban genom hård uppvärmning. Men även om det rejsas finns det ”hållplatser” där man stannar och väntar in alla. På så sätt blev det som naturliga intervaller i 1 h och 30 minuter.

Jag kände mig tung, cykeln kändes tung och benen kändes tunga. Inte för att jag hade förväntat mig något annat. Jag är väldigt glad för att jag kunde pressa mig ändå. Och väl hemma kom den lilla belöningen -en förbättring med 2 sekunder (!) på ett STRAVA segment -tack vare att Magnus tog vind hela backen.

Ingen öl för mig. 

Grabbarna fortsatte till staden för en öl men jag tackade för mig och åkte hem och tvättade och fixade lunchlåda.

Sedan ringde grannen på och undrade om vi vill bli testpiloter för Thules nya fäste/spänne för carboncyklar på deras cykelställ. Det ville vi gärna, det ska bli spännande att se hur det fungerar. Vi passade också på att prata om problematiken med att transportera 29″ are. Ställen är för korta, har för korta spännen och att de är för tighta, allt det är på g att lösas. Bra Thule.

Ny hoj. Och på gång igen.

Trek Boone 9.

bild (6)

Här står den nya cx cykeln och vilar sig under en ek. Eller förresten det är snarare jag som behöver vila benen. Men nu är jag igång igen efter förkylningen. Det sker inga underverk med kroppen när man varit sjuk, alltid jobbigt de första passen efter. Men bara jag får hålla mig friskus nu så blir jag glad.

Däremot var ett ett sant nöje att driva runt pedalerna på min nya Trek Boone 9. Lätt, snabb och styv. Det blir mycket kul när jag fått till inställningarna, har inte finjusterat än. Älskar fö skivbromsarna!

Äntligen är sommaren här. 

Körde den trevliga Dannäsrundan. Lite asfalt, lite grus och uppförs och nedförs. Massor fina vyer att cykla igenom, det hjälper till en del när solen skiner.

bild (4)

bild (2)

After Bike på altanen.

Väl hemma ställde jag till det så pass att jag firade med en öl (en IPA). Danskarna vi cyklade med på Isaberg hävdade på fullaste allvar att det är den bästa återhämtningsdrycken, så det får man tro på.

Keith kom hem lite tidigare än planerat. Efter att ha kört slut på fyra batterier till skruvdragaren och bensinslut i gräsklipparen fick han ge sig. Inte mig emot.

bild (5)

Det närmar sig SM

Det märks iallafall på banan att det börjar närma sig SM i MTB XCO och XCE.

Precis i starten ser det ut så här (starten är bakom liften och man cyklar alltså mot kameran). Svängen upp till vänster är början på XCE banan. Brett så att det finns fina omkörningsmöjligheter före man kommer in i skogsdungen där det smalnar av. Det är ganska avgörande att ha en bra position i början på XCE banan.

bild

Här är varvningen/slutet.bild (2)

Söndagsfixande. 

Ända sedan olyckan har jag sagt ”om det ändå bara var en förkylning” nu när jag är förkyld gnäller jag likväl över hur jobbigt jag har det. Aldrig är man nöjd. Men faktum är att jag är öm och väldigt stel i hela kroppen och särskilt i ryggen.

Det har varit en cyklig helg för många i och med SM i landsväg, Ränneslättsturen och VM i XCM där Gunnrita 42 år vann. Man har några år på sig att komma igen mao.

Det var roligt att Solleröns IF hade ordnat livesändning från linjeloppen. Vi kollade till och från idag. 

Annars har Keith planerat SM campingen och jag tvättade mina två MTB. Efter det lite knäckebrödsbakande. Sedan testade vi att rulla en sväng på våra ”nya” crossar. Med skivbromsar såklart. Vi har haft de ett tag men inte testat att cykla på de förrän idag. Grymma är första betyget. Jag har ingen bild men det ska jag bjuda på framgent. 

Lättare Trek. 

Fö lättade jag min Trek Superfly med 20 g genom att byta sadel. Främsta anledningen till att jag bytte är att den förra är så bred att jag tycker det blir svårt att komma över den när man hoppat bakom vid branta nedförsbackar. 

Tänker även göra däcken slanglösa för att få en bättre känsla och för att lätta den  ytterligare någon hundring. 

Avrundade kvällen med att ta bort en skottkärra ogräs från våra gatstenar. Det blev långt ifrån perfekt men lite skillnad iallafall. 

Före 

 Efter 

 

Lördag och Isabergsdag

Idag var jag i stort behov av en sovmorgon. Jag är fortfarande inte riktigt hundra fri från den elaka förkylningen. Det går inte så bra med cykelformen just nu. Jag hade planerat för att köra Ränneslättsturen imorgon men det går ju inte. Himla trist när jag vill så gärna. Längtar efter att kunna vara med på tävlingsbanan igen.

När jag vaknade hade Keith begett sig till Isaberg för att fortsätta arbetet med SM projektet.

Jag anslöt först efter att jag bakat, städat och fixat lunch. Det är något speciellt härligt med att äta i naturen.

Vi fortsatte därefter arbetet med att sätta upp stolpar, markera vägval och rätta till Ragnarök. Banan håller väldigt bra i drt stora hela. Men eftersom det har körts tusentals varv på den hitintills är det nödvändigt att göra små justeringar och förbättringar.

Idag sattes förresten ett nytt STRAVA på varvet.

 Varbergs MTB har träningsläger på Isaberg i helgen. De dundrade ner på löpande band i Ragnarök.

Superdag

För övrigt fick vi den äran att cykla och hänga med tvåfaldiga världsmästarinnan Alexandra Engen och hennes Tobbe en dag i veckan som gått.

Det var mycket nöje att få prata och inte minst att få försöka hänga på i nerförskörningarna.

Jag berättade inte att jag satte mitt pers i plankan samtidigt som jag kollade på en världscup. Jag tänkte att om hon kan plåga sig 1h 30 min på MTB borde jag kunna bita ihop minst tio minuter i plankan.

Missa inte lederna på Isaberg 

Isaberg

SM banan och XC banan i all sin ära. Jätteroliga och bra om man vill slipa på sina tekniska kunskaper.

Men missa inte alla fina leder. Det finns en favorit för alla. Lite rötter, mycket backar, mycket rötter, snäll nerfart, utmanande uppför, traktorstig, utsikter, tallbarrstigar – allt du och din cykel vill uppleva. 

  

  

Tisdagspasset med Värnamo MTB.

Är det sommar eller höst? Man kan säga att det är sommar men med höstväder. Fast ikväll hade vi den turen att få cykla i uppehåll. Eftersom det har regnat till och från några dagar var skogen blöt och rötterna hala. Bra träning för min del.

Jag är fortfarande inte av med min förkylning. Tränade ändå idag, ett lugnt pass med Värnamo MTB. Vi vart sex stycken som cyklade ca 3 mil stigar blandat med traktorvägar. Alltid trevligt med sällskap. Det passar mig perfekt att socialisera när man ändå sitter på cykeln. Även bra sparring att cykla efter vana stigcyklister på hala rötter.

Jag gillar min Trek Superfly mer och mer. Jag börjar vänja mig vid hur den beter sig och känner mer hemma nu. 

 

Ragnarök. 

Familjen tyckte det var en utmaning att gå upp i Ragnarrök. Säkrast att bära hjälm.  

Foto: Ronnie

Ragnarök

Det finns en fornnordisk historia om Isaberg därav namnet Ragnarök till den nerfart som tar en nerför berget efter klättringen upp.

Jag åker nerför Ragnarök med en skräckblandad förtjusning. Ibland sätter jag den och det känns kontrollerat medan andra gånger upplever jag att den är svår att hantera.

Den är initialt brant, smal och lite fåror har bildats. Lutningen gör att det skjuter på och man måste ha tyngden baktill på hojen. Men inte en enda rot och bara en liten sten, annars bara rakt ner.

Efter första branten bjuds det på en bromssträcka på ca tre meter före man möts av en skarp brant 90 graderskurva. Därefter fortsätter det med tre serpentiner. Sedan är man nere.

Numer finns en trappa, som underlättar att gå ner i, före vänstersvängen med den branta 90 graders kurvan.

Behåller man lugnet, låter hjulen snurra och har tyngden bak går det garanterat bra. Men lite läskig är den allt.

Midsommar

Familjen och Carina har varit med oss i midsommar. Det blev inte riktigt som vi tänkt men vi har haft roligt ändå.

Midsommarafton började vi med att göra SM campingen och klippa gräs runt SM arenan på Isaberg. Vi mötte upp min familj för sillunch och efter det fortsatte Keith jobba och jag och Carina guidade övriga på MTB cyklarna. Vi höll ihop trots lite olika nivå. Och bara glada miner under de två timmarna.

Kvällen kröntes med korvbuffe och någon öl i grillkåtan på Isaberg.  

Massor cyklister.

Midsommardagen. Keith fortsatte att jobba och vi övriga cyklade. Vi och hundratals andra cyklister njöt av lederna och SM banan. Både Ronnie och Niklas ville absolut köra ett varv på SM banan för att få uppleva vad deras ”svåger” har ägnat sig åt sista halvåret. Jag får säga att de klarade den med bravur, de har trots allt inte cyklat så mycket och aldrig tidigare på en MTB xco bana. Jag rådde de att spara Ragnarök till nästa gång de kommer och cyklar.

För övrigt såg vi många klubbar representerade på SM banan. Bland annat cyklister från Kvänum, Eksjö, Göteborg, Nässjö, Varberg, Karlskoga, Almby Örebro, Tullinge Stockholm, Växjö, 338 Ljungby, IKHP Jönköping, Team Roslin, Crescent, Vårgårda, Göteborg, CKX, Falun, Åstorp, Allingsås, Landskrona, Värnamo mfl.

Keith försöker alltid prata med så många som möjligt för att få viktig input.

Idag var han med och cyklade. Han visade mig hur man ska ta stockarna på XCE banan.  

Några fler bilder från helgen:          

Midsommarhelgens början. 

Kände ni knottens invasion ikväll? Hemska småkryp.

Vi inledde midsommarhelgen med att vara med på en cykeltur i Gnosjö. Marina guidade oss och ett par till på fina stigar. Gnosjö är beläget ca 10 km från Isaberg och omgivningarna i Töllstorps fritidsområde är minst lika fina som Isabergs. Gnosjö FK med Peo i spets har även jobbat fram ett par fina MTB spår.

 Både jag och Keith var rustade för ösregn (som yr.no visade) med våra Assos regnställ. Det var väl därför det vart uppehåll. 

Väl tillbaka på Isaberg tog vi en raggarrunda på campingen och i stugbyn och konstaterade att det blir en cyklig midsommar här. Det var få husvagnar som inte hade cykel. Tänk att berget blommar av cyklister för att en liten eldsjäl har sett potentialen och lagt sina mantimmar på sitt fritidsintresse här. Häftigt.

Idag har Keith the great sagt upp sin anställning på stiftelsen. Nu hoppas vi att universum ska visa honom vägen mot nya underbara utmaningar. Så var det 2012 och 2015 går Isaberg mot all time high för vår/sommarhalvåret.

Missnöjd med mina x-cross bågar, testar nya. 

Jag är nu inne på mina tredje par röda x-cross bågar. De första tappade jag på Järnbärarleden, de andra var jag missnöjd med, de tredje har jag ännu inte provat. 

Missnöjd med att de åker ner.

De förra bågarna satt dåligt/löst och åkte ner på näsan så fort jag cyklade på stökiga partier. Och det ledde till att bågarna hamnade i synfältet. Väldigt irriterande. Men x-cross var vänliga och bemötte mitt problem med att jag fick byta bågarna. 

Nu hoppas jag att de nya sitter bättre. 

 
  

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 34 andra följare

%d bloggare gillar detta: